Ja, här sitter man och gråter och gråter, har ingen aning om varför. Jag hatar tiden, låter konstigt. Men jag hatar att tiden förändrar så mycket. Varför måste menniskor förändras? Kan dom inte bara vara lika underbara som förut, två av dom som jag kallat bästa kompisar. Man känner sig sviken, samtidigt som man vet att det inte är deras fel. Dom vet nog inte änns om att dom är så jävla annurlunda. Men jag som umgåtts med dom två så mycket, jag som visste allt om dom förut, jag märker det. För nu vet jag ingenting om ingenting! Tänk om jag kunde vrida tillbaka tiden till år 04/05/06 för jag har nog aldrig mått bättre än den tiden. Då var allt som jag ville. Men det gäller att se fram, vissa växer man ifrån, vissa inte. Vissa är inte menade att vara vänner livet ut, och det måste accepteras. Men det känns bara som att varje ny mennsika man lär känna och känner tro för, dom sviker, alla sviker. Tårar!




Okej, nej nu är det kanske dags att visa ett gladare humör? Förlåt, men jag är rätt nere nu. Det har varit en låång jävla dag, men jag har stått ut. Med Mari vid min sida, Rebecka var sjuk. Hände både mycket och lite, men inget speciellt jag vill ta upp helt ärligt, bara massa missförstånd.

Skriver senare .. <3