Nej, jag är inte på topp nu. Frågan är om jag någonsin är det, eller någonsin har varit det. Men just nu är jag väldigt nära botten iallfall, det känns så. Det är jobbigt. Tungt.

Jag känner mig oroad, och jag tänker väldigt mycket. För mycket.
Jag är en sådan person, en sån som tänker på saker. Skulle kunna ligga och tänka på en och samma sak i flera timmar, om jag inte kom fram till något bra beslut. En av anledningarna till att jag ibland har svårt att somna på kvällarna.

Men just nu är jag ändå så oroad. Jag har inte bra kontakt med någon av mina närmsta vänner. Inte en ända av dom vet ett skit om mig och mitt liv just nu, och jag vet ingenting om vad som händer i deras liv. Förut, när allt var bra, när allt var helt jävla perfekt. Ja då, då visste vi ALLT om varandra. Vi söttade varandra, vi fanns där för varandra i alla lägen. Det känndes så tryggt att veta att man hade ett par personer i ens omgivning som alltid skulle ställa upp, oavsett vad. Men tryggheten, den tryggheten som jag kände förut, den finns inte längre. Nu är jag istället rädd. Rädd för att vara ensam när hela min värld rasar samman. Rädd för att ingenting kommer bli som förut mellan oss. Tryggheten har blivit utbytt mot rädsla.

Jag vet inte vad det är med mig för stunden. Men dom senaste dagarna så har det varit totalt kaos i mitt lilla huvud. Och detta har då gett mig en bloggtorka. Vet inte vad jag ska skriva om liksom. Har inte någonting roligt att berätta för er söta läsare. Det ända jag har att erbjuda är bara en massa snack om en viss Robin, Idol och sedan bara massa negativa jävla tankar som flyger runt i mitt huvud. Och det har ni tröttnat på att få höra va?
Därför har jag bara gjort er en tjänst egentligen, genom att inte blogga lika ofta.

Det ska bli bättre, jag lovar. Men först måste jag samla mig, och komma på en lösning på allt som går fel just nu. Många sömnlösa nätter framför mig då alltså.

Ha en bra kväll